Sammanfattning av året 2012

Ja vad ska man säga??!!

Detta året blev inte riktigt som man tänkt sig.
Satte väl en del mål- eller vi kan kalla dem önskningar- över vad jag tänkt hitta på med killarna iår. Dock är jag ju en sån periodare så vissa stunder tränas det för fullt- medans andra stunder har vi helt tappat stinget.

Detta året har ju mest bestått av sjukdom, sjukdom och åter lite mer sjukdom.

Så med Mio hann jag inte riktigt med allt jag velat göra pga alla olika turer in och ut hos veterinären, medicinering av olika slag som för med sig karens för att tävla, anaplasman, kastreringen och vilan därefter, vilan nu med sitt knä…och ja självklarheten av att inte pressa honom till att behöva prestera när han inte varit sig själv.

Trots det så debuterade vi ju i rally i våras- något som vi bara skulle testa för skojs skull men som vi upptäckte ju var SKITKUL. Både jag och hundarna tyckte det var roligt!!
Med facit i efterhand tog Mio sig igenom nybörjarklass på tre raka försök med fina poäng trots att han vid tillfället inte var sig själv pga anaplasman. Jag hade dåligt samvete må ni tro när han var positiv för anaplasman. För jag hade ju varit irriterad på honom och hur han betedde sig när vi tränade- och tävlade. Men allt det berodde på anaplasman- och som sagt trots det så gjorde han det jag bad honom om.

Hann även sen under hösten med ytterliggare en nybörjartävling med fina poäng och två fortsättningstävlingar. En med fin fina poäng och en delad tredje placering och sen en där vi inte blev godkända (i samband med att vi upptäckte prostataförstoringen, han var inte sig själv) hade anmält till ytterliggare några tävlingar men det bidde inte så.

Efter lång behandling så tyckte vi ju han var sig själv och jag tyckte jag lyckats träna upp honom i fin form och han hade fått fin päls. Så jag anmälde ju till årets andra utställning (den första i Skurup i våras gav bara ett slätt excellent- men dagarna efter fick vi reda på anaplasman och han var inte i bra skick så det var en rättvis bedömning) Vi gav oss i väg till Öland för att försöka ha chans på det sista certet. Det var verkligen vår dag och Mio var i fin form. Han blev BIM och fick sitt sista CERT!! Wihoo! Roligt var det att även syster Meva fick sitt sista CERT och blev BIR!

Under hösten hann vi även med MH med Mio. Som väl gick ungefär som vi tänkt. Han la inte på sig nägra rädslor, hade en del skärpa och nyfikenhet. Vi gjorde ett försök på ett skott- men sen inte mer.

Direkt därefter kastrerades Mio- vilket är ett beslut vi absolut inte ångrar. Oavsett prostataförstoring eller inte så har vi varit inne på det tidigare- och nu är jag glad att det blev gjort.

Hade ju velat få honom igenom fortsättningsklassen i rally och även tränat upp honom och startat LK1. Men allt blir inte som man tänkt. Och vi hoppas att nästa år blir bättre och friskare!
Vi fick dock med oss en RLD N titel och ett CERT som gjorde honom fullcertad!!

Merlin då!
Merlin överraskade mig. De första nybörjartävlingarna i rallyn gav mig gråa hår. Han var så seg och totalt ointresserad när vi väl kom ut på banan- ja han visade väldigt tydligt vissa tillfällen att han bara ville därifrån. Det fanns noll kontakt mellan oss. Hade vi träffats innan? Kändes knappt så. Han blev godkänd på första tävlingen, andra blev han underkänd på pga att han råkade trampa utanför banmarkeringen med ena tassen…tredje blev han godkänd på med lite bättre poäng än första men fortfarande gick vi runt på olika planeter inne på banan… Efter denna tävlingen kändes det som vi nog skulle skita i allt vad tävlingar hette….

Men sen vet jag inte vad det var som hände. Helt plötsligt under sommaren när vi hade en paus från tävlingar och träning så hände nåt. När vi i augusti igen tog tag i det eftersom jag anmält till tävling så var han annorlunda. Vi tog en lektion hos Sanna där vi fick prova på lite svårare moment och WOW sa Merlin detta var ju skitskoj. Helt plötsligt vaknade han till liv och var engagerad inne på banan och följde mig fint.
Så på tävlingen i augusti smällde han till med 96p (lillebror Mio fick oxå 96p på den tävlingen: Ni håller det jämnt inom familjen sa domaren😉 hehe) och jag var rätt chokad faktiskt! Och han var därmed klar i nybörjarklass.

Vi tränade upp oss för fortsättningsklass och på tre raka tävlingar tog han sig igenom även den klassen med godkänt och bättre och bättre poäng för varje tävling.

Han började tycka det här med tävling var rätt roligt- vilket smittade av sig även på matte! Jag kände mig mycket mer avslappnad att ha med honom- han var lugn i väntan på vår tur och skötte sig strålande även utanför banan. Han har fortfarande rätt svårt för det här med att sitta lämnad i bilen- så lite pusslande har det varit. Men på sista tävlingen jag var iväg själv med honom så tog han det hur lugnt som helst i bilen när jag gick banan etc. SKÖNT! För det är det som är det svåra med honom. Han stressar upp sig så och sen kan det vara kört när vi ska in på banan.

Men jag har väl börjat komma på hur jag ska hantera honom oxå innan och efter. Hur jag måste ladda upp honom- eller plocka ner honom beroende på dagsformen!

Så med Merlin blev det två fina titlar RLD N och RLD F – pga att vi bara skulle ”testa” rallyn som en skoj grej- och trots att jag var på väg att ge upp med honom tidigt i somras.

Hade tankar på att testa honom i avancerad klass innan året tog slut men det blev inte så. Kände mig inte redo. Vi gick kurs hos Sanna under hösten i avancerad och mästarklass moment och det var skitskoj. Han följer fint på höger sida men känns inte helt redo än. Så det blir vinterns projekt…så vi kan starta till våren. Hmm men vad hände? Halva vintern har redan gått…oj då😉 Får nog sätta fart..

Merlin har kryss i taket hållt sig frisk iår! Och så hoppas vi det förblir!!

Så om man bortser från alla sjukdomar som Mio drabbats av så har väl året varit helt ok ändå! Jag har ju börjat tycka det är rätt roligt att tävla faktiskt hihi! Rally iaf😀 får väl se om vi någon gång vågar oss ut på en lydnadstävling…. eller bruks…..

Det är synd att året ska behöva sluta så tråkigt som det gör för oss och många andra- med livrädda hundar pga alla smällare och raketer. Men mer om detta i ett annat inlägg!!!

Vill önska er alla därute ett gott slut och ett riktigt gott nytt år!!!! Nästa år är vårt år eller hur!!!!😀

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Sammanfattning av året 2012

  1. Hoppas och tror att ni får ett underbart 2013 allihop! Tycker att ni åstadkommit mycket positivt under 2012, särskilt på rallylydnads- och discdogsfronten – och det med två hundar!

    Fantastiskt fina bilder, fast vad annat kan det bli med dessa underbara motiv😉 Gott Nytt År önskar vi!

  2. Liza skriver:

    Trots sjukdommar och elände så har ni ju haft ett otroligt bra år!🙂 Grattis till det!🙂 Nu kan det bara bli bättre🙂
    Ja och du som inte skulle tävla, hihi, det gick ju galant!🙂
    Härliga bilder och en God fortsättning på detta nya år!!
    Kramar i massor

  3. carita skriver:

    Jag tycker att ni hunnit med mycket under året trots att Mio blev sjuk! Jag hoppas att ni får ett bra 2013!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s