En månad av saknad

Den 23 maj fick Merlin flyga vidare till grönare ängar och fortsatta dagar utan smärta eller andra besvär.

Det har nu gått en hel månad. Jag kan inte förstå var tiden tagit vägen. Veckan innan han somnade in kändes så otroligt lång och smärtsam för oss alla. Hur skulle vi överleva detta. Jag kunde inte förstå hur livet skulle kunna gå vidare utan min älskade Merlan-Perlan vid min sida.
Men det är ju det livet gör- går vidare. Hur mycket man vill det eller ej.

Första veckan var så tom. Precis som all energi runnit ur en.
Sen har allt på nåt sätt anpassat sig till att vi är en mindre.
Mio har verkligen intagit sin roll som ensamhund och han älskar det. Det var bara de första dagarna som man märkte på honom att nåt saknades här. Men förövrigt njuter han av att vara ensam.

Han har ändrats en hel del. Är mycket lugnare både hemma och på promenad gällande tex grannar, hundar etc. Vaktar inte alls lika mycket. Skäller knappt något- innan drog de ju igång varandra. Han är så enkel att ha o göra med.
Att lämna honom är inga problem. Han tittar bara på en o ser ut att tänka ”jaja du kommer ju igen”. Merlin hade ju en extrem separationsångest o man fick liksom ha lite olika rutiner o hur man gick tillväga för att hålla honom lugn innan man skulle iväg. Det räckte oftast att jag öppnade lådan o tog ett par strumpor så visste Merlin att nu, nu är det nåt på gång. Bäst att hålla sig framme så de inte glömmer mig.. o så sprang han mig hack i häl för att inte bli lämnad. Och ibland när vi lämnade dem hemma så skällde/ylade han när vi gick. Och detta stressade mig i många situationer.
Mio bryr sig liksom inte. Så det känns jätteskönt och har gjort varddagen enklare nu.

Mio har även blivit en sån extrem kelgris. Visst han var en nallebjörn även innan. Men nu vill han gärna ligga i knät och gosa. Ligger ofta i soffan och sover jättemycket i sängen. Det gjorde han aldrig innan. Det var alltid Merlin som sov i sängen. Så det är precis som han tagit över en del av det Merlin brukade göra.

Jag hoppas att du har det bra min älskade ängel! Saknar dig så!!!! Tänker på dig varje dag! Har kollat igenom en massa bilder från valptiden och tänker tillbaka på alla underbara stunder vi haft tillsammans!!!!!


När vi hämtade hem Merlin


Man blir väldigt trött av att lära känna sina nya kompisar

Första mötet med får och getter

Merlins favvis krokodil


Det var väldigt roligt att retas med katten


Första gången på stranden


Första snön


Även som valp hade han den här underbara blicken!!!!!!!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En månad av saknad

  1. Anneli & Clemmie skriver:

    Tänk vad en enda liten varelse kan fylla livet… o lämna en sån tomhet och saknad efter sig. Underbara bilder på fina Merlin, man både ler o gråter på samma gång…❤

  2. Liza skriver:

    Jag kan bara hålla med Anneli i varje ord! Blir alldeles tårögd när jag tittar på bilderna av en helt underbar Merlin! Kramar i massor till er alla❤❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s